Lund

Från Lundanamn
Hoppa till: navigering, sök
Lunds stadsvapen såsom det angavs i Lundska Posttijender 1718

Innehåll

Historia

Lund under 1500-talet
Lunds expansion i form av årsringsmönster

Staden Lunds uppbyggnad följer ett mönster som ger avtryck i form av årsringar. Staden innanför vallarna utgörs av den medeltida staden med dess bebyggelsemönster som följer det i stort sett oförändrade gatunätet som är ungefär 1000 år gammalt. Som startpunkt i expansionen finner vi den trelleborg som med mycket stor sannolikhet legat i kvarteret Svartbröder[1][2]. Därefter kommer den mandelformade medeltida staden. Sen händer inte mycket med staden under nära tusen år. Under industrialismen, dvs de sista hundra åren kommer staden i kraftig expansion. Ytterområden läggs till ytterområden liknande årsringar i ett träd. Nya namn kommer successivt in i dessa utbyggnadsområden. Speciellt nämnvärt är namnskiftet beroende på Skånes inkorporering i det svenska riket efter 1658.

Det tidigaste spåren

För att förstå varifrån namnet Lund kommer från måste vi titta tillbaka på stadens historia. Innan Lund i form av ort fanns så existerade Uppåkra söder om Höje å.Uppåkra har existerat som huvudort från 100-talet före kristus fram till Lunds grundande. Under mer än tusen år har Uppåkra fungerat som ett maktcentrum med täta internationella kontakter.[3]. Något sker under slutet av 900-talet som gör att de danska vikingakungarna Gorm den Gamle, Harald Blåtand och senare Sven Haraldsen Tveskägg anlägger Lund precis norr om Uppåkra. Senast 990 anlägger Sven Tveskägg Lund och låter uppföra en kyrka i staden. Lund blir därför direkt en framskjuten bas för den kristna missionen i norden. Förutom Uppåkra fanns vid Lunds grundläggning även Löddeköpinge. Båda dessa minskade snabbt i betydelse och förvandlades till vanliga byar. Namnet Lund kommer säkerligen av en offerlund som legat någonstans på nordsidan av Höjeåns dalgång i omedelbar närhet av staden. Det tycks inte ha varit vilken offerlund som helst utan en för alla skåningar välkänd gemensam kultplats. Den gick enbart under namnet Lunden. Fästningen, och staden placerades strategiskt invid det urgamla vägskälet, en bra bit från Höje å och problemet att få vatten fick lösas genom att man grävde brunnar.[4]

En tidsaxel 900 - 1250 e.kr.

Klicka på bilden för förstoring!

Skåne erövrades av den danske kungen Harald Blåtand, troligtvis under 970-talets senare hälft. Genom bl.a. spridningen av runstenar från just tiden i slutet av 900-talet kan man konstatera att det varit Öresundskusten och Skånes sydkust som bör ha lagts under Haralds välde.

Sven Estridsen påbörjade uppförandet av en stenkyrka i Lund och en i Dalby. Kungen är fast förknippad med Dalby där det fanns en stor gård som kungen ägde. Den blev grunden för det kloster som snart anlades på platsen. I Necrologicum Lundense står att läsa att Sven, "den mest kristelige konungen", byggde Dalby kyrka och donerade två och en halv gård till den. Förhållandet till Dalby gentemot Lund är delvis okänt. Varför ha två domkyrkor så nära varandra? Under fyrtio år varar denna osäkerhet, men vid 1100-talets början har Lund åter tagit makten. Lund blir Ärkebiskopssäte för norden Metropolis Lundensis år 1103. Man fortsätter att bygga på domkyrkan och 1123 invigs koret. Maktförskjutningen till Lunds favör fortsätter och staden blir huvudstad i Danska riket 1134.

Domkyrkan står färdig och invigs år 1145. Under högmedeltiden kallas Lund för Metropolis Daniae - Danmarks huvudstad. Dock ändras förhållandena under biskop Absalon Hvide som 1167-1168 påbörjar ett borgbygge till försvar av sin bosättning utanför det som sedermera blev Köpenhamn (som inte blev officiell huvudstad förrän 1536). från och med nu minskade Lund som rikspolitisk betydelsefull ort successivt. Nya handelsskepp som krävde djupare hamn - ett skäl till Malmös framväxt, och annorlunda försvarsteknik gjorde Lund som både handels- eller militärstrategisk fästningsort föråldrad. Kyrkan bibehöll sitt ärkesäte här fram till den danska reformationen 1536. [4][5]

Stadsbilden

Läs mer på Bevaringsprogrammet för Lund om Stadsbildens framväxt och utveckling. Se http://bevaringsprogram.lund.se/wiki/Bevaringsprogram/index.php/Huvudsida

Äldre kartmaterial

Det finns naturligtvis kartor med varierande kvalitet och täckning över Lund. En bra källa till förståelse av kartor över Lund är boken Kartornas Lund av Annika André och Christina Högstedt, som gick igenom ett antal kartor och sammanställde dom.[6] Denna presentation bygger till största delen på materialet från denna sammanställning.

1586-1589, Templa quae qondam erant Lundis

Den tidigaste kartan vi känner till är från 1500-talets slut och består av en skiss över gatumöstret. 1586-1589, Osignerad, Templa quae qondam erant Lundis (De kyrkor som fordom fanns i Lund). Notera att torget kallas Forum, och Bredgatan kallas Lata Platea. (Här skall mer text fyllas på+)

1655-1660, Lund in Schoonen

1655-1660, osignerad, Lund in Schoonen, Tidig karta över staden Lund. Texter saknas. Kartan är osignerad men ingår i Johannes Meijers stora kartverk över Skåne.

1783, Charta Öfver Staden Lund

1783,Caspar Magnus Espman, Charta öfver Staden Lund. Kartan är ritad på papper, färglagd och välbevarad. Innehållet visar staden inom vallarna med roteindelning, gator och byggnader samt offentliga platser.

Tidiga gatunamn

1669, Topographia Londarum quam Andreas facit et delineavit

Siffrorna nedan pekar på texter i kartan till höger till vilken det finns en skiss som redovisar gatunamnens läge under kartan. Namnen är samlade under kategorin Kategori:Gamla namn

Tidiga gatunamn
Tidiga gatunamn
  • 1 Topographia Londarum quam Andreas fecit et delineavit.
  • 2 NB Dhe rödhe sträken och linierna äro efter ingeuniorns Nilss Erickssons förslag til gatur och dhe med blyarss mine.
  • 3 Bredhegatu port
  • 4 Bredhe gatan
  • 5 Helgene kyrkiosträtit
  • 6 Lilla S:t Helene strätit
  • 7 Prenss strätit
  • 8 Tiuffva gapit
  • 9 D. Per Winstrups gård
  • 10 S. Laurentij kyrkia
  • 11 Krafts kyr
  • 12 Frue Magle strätit
  • 13 Magle kyrkiogård
  • 14 Torget
  • 15 Skomak...atan
  • 16 S:te Bohels sträte
  • 17 S. Tomas gata
  • 18 Blekehagen
  • 19 Kiällesträtet
  • 20 S:t Mårthens gatan
  • 21 Östre port
  • 22 Siälebosträtitt
  • 23 Råtte strätitt
  • 24 Söndre gatan
  • 25 Mårten Larss strätt
  • 26 Wädermölle gatan
  • 27 Hospitalet
  • 28 Söderport
  • 29 Kattisunds strätit
  • 30 S:t Månss strätit
  • 31 Lilla fiskare strätit
  • 32 Papegoje strätit
  • 33 Hästemöllesträtit
  • 34 Stålbergsträtet
  • 35 Fi...strätit
  • 36 Galtabosträtet a
  • 37 Karin M. Christers sträte
  • 38 Clemens strätit
  • 39 Closter strätit
  • 40 Gråbrödhersgatan
  • 41 Closters och Biskopens gårdh
  • 42 Kungsgatan
  • 43 Pitter Kerke strätet
  • 44 S. Pers kyrkiogård



(Uppbyggnad)

Fotnoter

a Osäker läsning.

Referenser

  1. Rosborn, Sven: Den skånska historien, Fotevikens museum, Höllviken 1999- (swe). Libris 2943951. 
  2. http://www.fotevikensmuseum.se/pdf/Skanes%20historia%202.pdf
  3. Rosengren, Jerry; Rosengren Erika: Barbaricum, Lunds universitets historiska museum, Lund 2007 (swe). ISBN 978-91-975955-1-3. Libris 10518899. 
  4. 4,0 4,1 Blom, K. Arne; Wahlöö Claes: Medeltidens Lund, Stift. Lundaguide, Lund 1999 (swe). ISBN 91-973770-0-7. Libris 7800646. 
  5. Ahrén Per-Olov, Jarlert Anders: Lund - medeltida kyrkometropol: symposium i samband med ärkestiftet Lunds 900-årsjubileum, 27-28 april 2003, Arcus, Lund 2004, Årsbok / Stiftshistoriska sällskapet i Lunds stift, 1404-8515 ; 2004Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis, 0346-5438 ; 47 (swe). ISBN 91-88552-47-0. Libris 9422362. 
  6. André, Annika; Högstedt Christina: Kartornas Lund: 1580-talet till 1950, Gamla Lund, Lund 1990, Årsskrift / Gamla Lund, 0347-7711 ; 72(1990) (swe). Libris 912917. 
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda